Mera limmade spant.

Byte av trasiga spant fortsätter. Idag fortsatte mallningen och limningen av spant i sittbrunnen.
Fick även kvitto på att passformen när man väl nitar de limmade spanten och sätter rätt tryck/drag på dem så blir det en riktigt fin passform.
Njöt verkligen när jag såg hur borden där jag har som mest kurva i skrovet verkligen tightade upp mot spantet, tror även glipan mellan borden blev lite mindre, vilket bådar gott inför att hon ska bli tät när hon kommer i vattnet.
De två sista bilderna är inifrån ruffen där det endast niting kvar på två spant.

Knäckt och limmad!

Glad i hågen var jag efter att fått tag på prima ek och sedan med sågat upp den i bra dimensioner i Snickarboa. Räknade med att förbruka ca 3 spant per basning, men när jag hade knäckt 8 spant bitar på rad för samma djävla spant gav jag upp. Ok det var en ordentligt liten radie som spanten skulle böjas till, men att knäcka 8 stycken, då lessna jag. Sov på saken och försökte dagen efter, men knäckte direkt två till, därmed la jag ner ideen på att basa alla nya spant i Audrey. Det var bara att ta med sig ek till Snickarboa igen och såga upp lameller. Efter lite forskning på nätet hitta jag underlag för hur tjocka lamellerna bör vara, vilket är beroende på kurvans radie som man ska böja lamellen till. Så tunna lameller som 2,8 mm kan det bli om radien är riktigt liten. Jag valde att lägga mig kring 4 mm, vilket visade sig vara lagom.

Och äntligen fick jag till mina spant. När basning funkar så är det en snabb metod men det känns som att limmade spant är ger ett säkrare resultat, förhoppningsvis är limmade spant riktigt starka också.
Ska man malla upp spant eller andra form vid en renovering så kan jag varmt rekommendera skumplattor, som man använder under parkett golv för att få tysta golv, funkar kanon att malla med, formstabilt och super enkelt att forma men hjälp av en vass kniv.

Pysslar man med träbåtar så kan man ALDRIG få för många tvingar, tror jag använde 25 stycken när jag limma spantet.

Snickarboa

Har ju haft den fantastiska turen att bo i en STOR bostadsrättsförening, fördelen med det är att det finns gott om inarbetade "klubbar/föreningar", en av dessa är snickarklubben.
För en summa som man ibland inte får mer än tre öl för i den kungliga hufvudstaden har jag full tillgång till detta:

I förgrunden syns den hög av ek-lameller som jag sågat upp, återkommer till dem i ett annat inlägg.
En fullt utrustad snickarverkstad är guld värt i jobbet med Audrey, att ta ner material till de ofta udda dimensioner som behövs är ibland nästan omöjligt utan större maskiner.

Fler nya spant i ruffen.

Det ser bättre och bättre ut i ruffen.

Känns det som att hon blir styvare och styvare för varje nytt spant som blir klart. 

Kommer bli djävligt spännande att se hur hon beter sig när hon hamnar i spat.

Nya nithål.

Vid byte av spanten så har det visat sig att de gamla nithålen i borden varit lite väl djupt försänkta för pluggarna. Vilket har lett till att det blivit klent med virke kvar för nitskallen att dra i. Detta i sin tur har lett till att det spruckit i bordet kring nitskallen och bordet har inte då kunnat dras in tillräckligt mot spantet. För att komma kring detta utan att byta hela bordet började jag med att borra igenom hela bordet med 10 mm pluggborr och sen limma i en plugg i hålet. När överbliven plugg tagits bort har jag sedan från utsidan borrat med 25 mm pluggborr genom halva bordet (ca 7-8 mm) och sedan limmat i en plugg i detta. Nästa steg blir att på nytt borra 2,8 mm hål för niten och försänka den med 10 mm borr, dock endast någon millimeter försänkning så att nitskallen greppar i 25 mm pluggen. genom detta hoppas jag kunna få fräscht och hållbart virke att dra i med niten.

Inspirerande sliparbete

Att byta spant i ruffen, är trångt, slitsamt och långsamt arbete pga många krångliga moment samt att det krävs att man är två vid själva nitningen. Så för att få upp humöret och öka gnistan så tog jag mig ann en bit sargen i sittbrunnen. Hela Audrey ser väldigt gisten och sliten ut, fernissan har försvunnit från flera områden och träet har på sina stället hunnit gråna rejält. Men nästan överallt så är det bara ytan som har tagit skada och under finns prima virke.
Så skönt att få se hur fin hon kan bli när jag väl sätter igång med ytskikten, bra för motivationen när man mest knegar på med strukturella saker.
För och efter.

Byte av spant

Har under senaste tiden jobbat med att byta trasiga spant på Audrey. Började med detta inne i ruffen (trångt som satan). Spanten har primärt gått av närmast kölen, vilket jag tror beror på att vatten har blivit stående där och spanten helt enkelt har börjat röta och därmed blivit svaga. Har i princip inget brott längre upp på något av spanten inne i ruffen. Det ser värre ut i sittbrunn där fler aspant brutits på samma nivå. Våndandes en hel del innan jag startade med spantbytena, hur långt upp skulle jag ta spantet? Snyggast och med mest korrekt känsla hade ju varit att byta hela spantet, dock är spanten väldigt fräscha ovanför vattenlinjen och jag kommer inte åt den översta delen av spantet utan att ta bort däck och balkvägare, vilket därmed skulle bli så onödigt stora moment. Jag hämtade istället inspiration från Staffans fina renovering av Jarry. Metoden blev alltså att såga av spanten på lämpligt ställe, och sen laska på ett nytt spant som basats och formats för platsen. Det blev bladlaskar för hela slanten, och vid detta arbetet kan jag ju säga att Fein:en var helt perfekt. De första laskarna blev över två nithål, men efter att ha läst mer i Larssons stora bok så ökade jag laskarnas längd till att täcka tre nithål. Väl inpassat och format så limmade jag lasken med PU-lim och sen nita. Måste så klart skänka ett tack till mina nitapor, Carin, Farsan, Kristoffer och så klart min sambo H som höggravid (v 37) hjälpte mig med en handfull nitar innan det visade sig vara allt för tungt och högljutt. Hon är en riktigt hårding.
Har stött på en del problem i samband med nitningen, men det får fan bli ett eget inlägg, då detta börjar likna en rysk fängelseroman.
Bild 1 o 2: Ruffen innan spantbyte
Bild 3 o 4 Min fina bastrumma
Bild 5 o 6 formning och inpassning av basat spant